Jag ber
om ursäkt för ett långt inlägg, men när man kämpar mot fördumning av samhälle
och journalistik krävs det att man är väldigt tydlig.
Paolo ”Pudel”
Paolo
Roberto har ertappats med att köpa sex av en kvinna som inte på något vis fått
komma till tals. I en operation ledd av den frikyrklige moralpredikanten och
charlatanen Simon
Häggström har programledaren, rebellen och ”karlakarlen” Roberto
ertappats med att köpa sex. I det svenska PK-samhället är det liktydigt med
självmord, eftersom det bara finns en fastslagen ”sanning” ‒ att den som köper
sex är ond, eftersom ALLA sexarbetare påstås vara trafficking-, eller
åtminstone fullständigt viljelösa offer.
Jag
trodde faktiskt, utifrån Robertos tidigare mediebild, att han skulle ha lite
”stake”. Men jag kan bara konstatera, att han viker ned sig totalt, tar
tagelskjortan på och gör en gigantisk ”pudel”. Förmodligen tror han (eller så
har han fått väldigt dåliga råd av sin advokat) att han, genom att knäkrypa på
Golgata ska kunna få förlåtelse och rädda sina inkomster. Om det är advokaten
som rått honom till detta borde han byta, för de självutnämnt ”goda”
förlåter aldrig män. Han har inte en chans på miljonen att undslippa
korsfästningen. Förlåtelse ges enbart till de kvinnor som vill stå upp i
församlingen och ”vittna” om hur de varit besatta av ”satan” (d v s att män
lurat och tvingat dem och de själva är viljelösa offer som bara kan räddas av
de rättrådiga medelklasskvinnor som sett ”sanningen”).
Det är
faktiskt patetiskt att se Paolo Roberto hänfalla till att bli ”argr” (i det
förkristna Norden ungefär när en man betraktades som en ”kärring”, och därmed
opålitlig) och se honom bildlikt talat bli ”rövknullad” av den infantilt
intervjuande Jenny Strömstedt. När hon ställer ”rätt” frågor svarar Roberto:
”Jag
hittar alltid något sätt att förstöra när det går bra … lyckade jag hitta det
som jag egentligen tycker är det smutsigaste som finns … döva hålet som finns
hos mig.”
Den s k
”journalisten” Strömstedt fortsätter:
”Det
här med organiserad människohandel och brottslighet är det något du har tänkt
på?”
Då trycker
Roberto ner törnekronan i pannan och hoppas att blodet ska rinna och blidka
tittarna: ”Just därför, för att det är det absolut mest smutsigaste, absolut
vidrigaste man kan göra, egentligen, mot en annan människa. Alltså det är det
här självskadebeteendet som jag har haft länge i mitt liv … som grundar sig i
övergrepp jag blev utsatt för när jag var liten … det hålet kan bara stängas
med smärta för mig.” Men han vet ingenting om sexarbetaren han köpt sex av.
Men det gör Strömstedt. Hon ”vet” att kvinnan ”kom från ett av Europas
fattigaste länder, i en väldigt utsatt position.”
Det här
blir verkligen märkligt, eftersom Meghan Donevan
från den frireligiösa organisationen Talita önskar att kvinnan som Roberto
köpte sex av ”var här idag och kunde tala med honom” här nu. Men, så tillägger hon att ”hon kommer kanske göra
det sen och då kommer sexköpare som han [Paolo ”Pudel”] behöva
se upp.”
Man frågar sig varför denna charad ska behöva utspela sig. Jenny
Strömstedt vet ju, enligt egen utsago, vilken kvinna som Paolo Roberto köpt sex
av (hur kan hon annars veta att kvinnan kommer från ett av Europas fattigaste
länder, i en utsatt position?), så det vore väl bara att ta henne till studion.
Eller åtminstone göra en anonym intervju med henne?
Men naturligtvis har ”journalisten” Strömstedt (i rättvisans
namn ska hon inte dömas ensam, hela TV4-redaktionen är medskyldig) i själva
verket inte den minsta aning om kvinnan som sålde sina sextjänster till Roberto,
vilket jag längre ner ska gå vidare in på. Men, det som verkligen är bedrövligt
när det gäller Paolo Roberto är den ynkliga pudel han gör. Naturligtvis är han,
som sagt, trots krälandet i stoftet dömd för all framtid. Han kommer att
ställas inför att se arbete, egendom, inkomster och annat försvinna, för de självutnämnt
”goda” medelklasskvinnorna förlåter, som sagt, aldrig en man. Det är tragiskt
att ingen talade om för honom att han istället kunde ha blivit en samlande
symbol, om han istället stått upp mot sexköpslagen. Han kunde ha fått stödköp
på sin restaurang (även om jag är en fattig pensionär kunde jag ha tänkt mig
att göra besök där) och hjälp i rättegång med verkliga fakta (som jag kunde
bidragit med i stor mängd för, som vi kommer att se, de ”goda” har inget som
helst vetenskapligt underlag för alla sina påhitt). Det kunde ha blivit en
plattform att i rättsväsendet utmana hela denna ”rasistiska” lag vilken, likt
lagar mot t ex homosexualitet, stämplar människor för deras sexuella beteende.
Roberto kunde ha blivit viktig, men nu blev han bara ynklig. En krake!
Han kommer förmodligen inte att tas emot i något läger.
De ”godas” agenda
I femton
år har jag försökt bemöta skrämselpropagandan kring sex och sexköp med
vetenskapliga fakta, men det är ett närmast omöjligt arbete när vi i detta
landet har medier som hellre presenterar det som är politisk korrekt och
”normskapande” än fakta. Dessutom har vi akademiska institutioner som plockar
bort ”stötande” litteratur och via ”genuscertifiering” eliminerar ”fel” fakta.
D v s sådan som berättar andra fakta än de som tillrättalagts för att vara
korrekta. TV 4 blir till en strålkastande illustration av den fullständiga
avsaknad av verklig journalistik, till förmån för sensation och spridande av
osanningar vilka ska skrämma det svenska folket till att inte gå utanför den
statligt sanktionerade åsiktskorridoren, som Strömstedt och TV 4 uppvisar i
fallet.
Om vi
skärskådar aktörerna i Strömsteds propagandanummer så måste vi ha klart för oss
att det verkligen inte är några personer som är ute efter att berätta några
sanningar. Ingen av dem baserar sig på vetenskaplig forskning, inte ens den s k
”forskningsledaren” på den religiösa organisationen ”Talita” använder någon
vetenskaplig forskning. Allt utgår från deras egen övertygelse, begränsade
erfarenheter och ”cherry picked” skrifter. Något som verkligen
begränsar deras erfarenheter är att de vägrar att se att det finns en annan
verklighet inom sexarbetet än den förfärliga upplevelsen. De utgår från sina
förhållandevis fåtaliga möten med dem som har negativa upplevelser eller, som i
Wolfes fall, en egen sådan upplevelse. Det är samma fenomen som när man
försöker lura i människor att alla sexarbetare har det som de gatuarbetare som
har betydligt mer negativa upplevelser än inomhusarbetarna, som t ex Kajsa ”Ekis” Ekman, som direkt
förvränger och förtiger fakta.
Men,
varken Talitas eller Wolfes organisationer kan göra anspråk på att vara
talespersoner för alla sexarbetare, inte minst eftersom de vägrar att lyssna
till de sexarbetare ‒ vilka är vida många fler än aktivisternas förhållandevis
fåtaliga fall ‒ som har andra erfarenheter. De vägrar att ens erkänna deras
existens! Men det väger lätt utifrån det faktum, att gatuarbetare i
västerlandet i princip aldrig överstiger enstaka procent av den totala
numerären. Så uppger t ex Tampep att 95 procent av sexarbetarna i Finland är
inomhusarbetare och Siegel uppger siffran 99 procent i Nederländerna.
Angående
detta med hur sexarbetarna mår, den bild av elände och misär som aktivisterna
hävdar är den enda verklighet som finns, så är bilden mycket, mycket mer
nyanserad än den Appelqvist och Wolfe, helt utan ifrågasättanden, får sitta och
lura i TV-tittarna. Ser vi t ex på förhållanden i Thailand, som Steinfatt
redovisar (över 4000 djupintervjuade barprostituerade under tolv år) så visar
det sig för det första, att inte en enda
av de intervjuade identifierar sig som tvingad in i yrket. För det andra
visade det sig att 69 procent av kvinnorna ansåg att de hade ett bra, eller
okay arbete, 15 procent tyckte illa om sitt jobb, men ville inte sluta för att
de inte kunde få något bättre och 15 procent tyckte så illa om jobbet att de
helst skulle sluta genast om de kunde. Woodwards & medförfattare och Seib
& medförfattare i Queensland finner att de 96 procent som var
inomhusarbetare nästan inte alls differentierade i mental hälsa gentemot
genomsnittsaustraliensiskan. Men svensk
policy vill driva ut sexarbetarna på osäkerheten på gatorna ‒ genom
kopplerilagen ‒ istället för att låta dem arbeta under säkra omständigheter
inomhus. Det
finns alltså inga som helst vetenskapliga studier som visar att sexarbete i sig
orsakar mental ohälsa.
En ”studie” som aktivister brukar åberopa är
den av Melissa Farley. Den är dock starkt kritiserad för sin ovetenskaplighet,
eftersom Farley har uppsökt dem som haft negativa erfarenheter. Hon har enbart använt en klinisk miljö,
vilket också Appelqvist och Wolfe gör. I andra sammanhang hade detta aldrig
accepterats. Om jag t ex skulle intervjua 100 barn som mår dåligt av skolan och
sedan kräva att alla skolor stängdes ”för att alla mår dåligt av skolan” så
skulle t o m sådana klåpare som Jenny Strömstedt protestera och säga att jag
inte kan förenkla så. Men bara för att det gäller det ”omoraliska” sexarbetet
anser hon att den metodologin helt okay och är t o m hjälpsam i att föra denna
kvasivetenskap vidare.
Genom hela intervjun av Appelqvist och Wolfe
går också tråden att sexarbete är detsamma som människohandel. Bägge kvinnorna
får också helt oemotsagda uppmåla bilden av att vi har mängder med
traffickerade sexarbetare i landet, men det är ingenting annat än påhitt och
osanningar! Om vi tar domsstatistiken för Sverige under många år får vi
följande siffror på dömda ”sextraffickerare”: 2003, 2 dömda, 2004 0 dömda, 2005
5 dömda, 2006 13 dömda, 2007 8 dömda, 2008 8 dömda, 2009 4 dömda, 2010 3 dömda,
2011 maximalt 8 dömda, 2012 maximalt 10 dömda. 2013 maximalt 3 dömda, 2014 1
dömd, 2015 2 dömda, 2016 3 dömda, 2017 maximalt 2 dömda och 2018 3 dömda. Summa
summmarum, maximalt 77 dömda på 16 år, vilket ger ett maximalt genomsnitt av
4,8 domar årligen. D v s 0,048 fall på 100.000 invånare ‒ vilket innebär att
landet nu sjunkit ner och ligger precis på världsgenomsnittet, vilket visar att
sextrafficking är ett ”nollbrott”, eftersom det är mindre än ett fall
per 100.000 invånare ‒ i hela världen! Jämför vi det med antalet anmälda fall
av t ex misshandel per år, ca 900, och räknar med ‒ precis som i fallet
trafficking ‒ att bara en tiondel går till fällande dom så går det 1875
misshandlade på ett sextraffickingfall, i de flesta fall män som drabbats. Men
män som drabbas är inte de ”goda” kvinnorna intresserade av, för det
är inte lika lönsamt eftersom ingen är emotionell inför män.
Här kommer naturligtvis någon att börja yla
om ”mörkertal”, denna fantastiska konstruktion som ska sudda ut och
diskvalificera riktiga vetenskapliga undersökningar, till förmån för
kvasivetenskap, ”bluffskattningar” (ett försök till översättning av
engelskans ”guesstimates”, som är karaktäristiskt för NGO:ers och
andras ”estimates”) och enstaka ”personliga vittnesmål”.
Men det är faktiskt så, att t o m BRÅ skriver att det är högst osannolikt med mörkertal
inom sextrafficking, p g a brottets karaktär (BRÅ
rapport 2011:18 s 21).
En av anledningarna till att det är så få sextraffickingfall
är att polisen inte lyckas få sexarbetarna att säga ”rätt” saker. D v
s det som aktivisterna försöker övertyga dem att de ska säga. Den absoluta
majoriteten vägrar att samarbeta, eftersom de inte är tvingade, och oftast så
är det enbart det faktum att sexarbetaren är under 18 år som leder fram till
dom. Då hjälper det inte att hon intygar att hon är här frivilligt.
Jag
behöver inte vidare orda om vilket gigantiskt bedrägeri som Appelqvist, Wolfe,
Strömstedt och TV 4-redaktionen ägnar sig åt, men nederst i detta inlägg finns
länkar till de myter som aktivister som dessa försöker lura i människor. Men
däremot är det klart att så gott som ingenting av det som aktivisterna påstår
har med verkligheten att göra. När t ex Wolfe påstår att 70 procent av
sexarbetarna i Sverige ”kommer från Rumänien, Bulgarien och Nigeria och Rumänien
och Bulgarien är två av Europas fattigaste länder och Nigeria är ett av
världens fattigaste länder” så är
det en ren skröna, som utan ifrågasättande får passera. Wolfe har inga som
helst vetenskapliga studier som kan konfirmera detta. Det är bara ett exempel
på de metoder som dessa självutnämnda ”goda” använder sig av för att
skrämma folk att dela deras världsbild. Det är samma måtto som tillskrivs
Ignatius Loyola i Jesuiterorden: ”Ändamålet
får helga medlen”.
Jag skulle t o m säga att vi inte ens vet hur många män här i
Sverige som köper sex. Påståendet om detta finner man vid en googling vara en
undersökning som Folkhälsomyndigheten ska ha gjort. På deras hemsida finns t ex
en pressinbjudan,
men hur jag än manövererar finner jag inte någon möjlighet att ladda ner
studien för en kritisk betraktelse. Jag hamnar i ett cirkellänkande som
verkligen inte gör mig klokare. Förutom detta märkliga förfarande så råder det,
särskilt i Sverige med sina moralistiska fördömanden, stor osäkerhet i de svar
som människor avger när det gäller frågan om sexköp och allt som är relaterat
till sex (se här, sid
4f). Personligen skulle jag avvisa en sådan undersökning av den anledningen att
jag inte har förtroende för avsikterna bakom den. Något som inte minst paniken
kring Paolo Roberto visar är högst befogat.
Vad vi däremot säkert kan konstatera är, att Appelqvist och
Wolfe inte har en susning om hur
sexköpare tänker, känner eller är, utan bara beskriver dem från en ideologiskt
färgad, negativ schablonbild. Jag vet inte heller hur sexköpare tänker, men jag
försöker inte gå ut och utifrån min okunskap försöka inbilla människor att de
är på ett visst, schablonartat sätt. Det är lika relevant att påstå att alla är
snälla och hänsynsfulla som försöker hjälpa sexarbetande kvinnor som har det
svårt som att, utifrån enbart övertygelse och ideologi, påstå att de är
skurkar. Men jag skulle aldrig drömma om att bete mig på samma ovetenskapliga
och aktivistiska sätt som Appelqvist och Wolfe. Jag inser att världen inte är
svart eller vit, utan att det finns en lång skala av grånyanser däremellan. Det
inser dock inte dessa bägge och uppenbarligen inte heller Strömstedt eller TV
4-redaktionen. Till skillnad mot mig avvisar de vetenskaplig forskning och
läser bara sådant som ska bekräfta deras världsbild i denna fråga, samtidigt
som de producerar kvasivetenskap. Och inget av det når upp till godtagbar
akademisk eller vetenskaplig nivå.
Religiösa NGO:er och andra
Om man
studerar ”välgörenhetsorganisationers” (NGO:ers) arbete med att
”rädda” sexarbetare från ”ett öde värre än döden” ger det
ett väldigt, väldigt nedslående resultat. (En genomgång kan läsas i boken,
”Samlag eller Salighet” 2008 s 223ff). När det gäller kristna
organisationers insats kan t ex ECPAT anföras. Det är en organisation som
aldrig räddat några barn, utan som genom ovederhäftig propaganda drar in
mängder med pengar genom att bl a ”upplysa” västerländska
medelklassindivider om en ”verklighet” som de i själva verket inte
har den minsta aning om, men vilka ”upplysningar” kan få samma
medelklassindivider att förfäras och själva se sig som ”goda” då de
donerar pengar till denna
lönsamma organisation. En annan är IJM (International Juctice Mission, även
kallade ”kristus poliser”) vilken organisation 2008 hade fått 13.333
dollar för varje ”räddat” offer. Och de räddar offer även mot deras
vilja, genom att inkalla polis, vilket fick en annan NGO (Trafcord) att bryta
sitt samarbete med dem.
Med
tanke på hur Appelqvist och Donevan, i den kristna organisationen Talita, för
vidare skrönor om
trafficking (t ex påstår de att 120.000 ”traffickingoffer” per år
kommer till Europa när det i verkligheten rör sig om maximalt 500), att alla har utnyttjats för sexuella ändamål, utan
distinktion, att alla drivits in av tvång, m m, så kan jag inte se att det
finns någon som helst trovärdighet i deras påståenden. De har också tagit fram
en ”rapport” om pornografi. Enligt dem så är tydligen nio
individuella fall representativa för hur porrbranschen ser ut i hela
världen. De uppvisar en total avsaknad av vetenskapligt kritiskt tänkande!
Hur
lukrativt det också är att vara självutnämnt ”god”, om man har en
effektiv och okritisk medieapparat som hjälper en att sprida
skrämselpropagandan, framgår av att
donationerna strömmade in till Talita dagarna efter skrämselshowen i TV 4.
Att inte heller ”Intedinhora” är någon direkt förlustaffär kan Wolfes
yttrande i samma show kanske vittna om: ”Alltså, jag har ju många bra förutsättningar på så sätt att jag har en
familj som stått bakom mig ‒ och de har vetat sen länge ‒ och jag har en trygg
ekonomi, jag har en trygg bostad, trygg sysselsättning liksom, så det är mycket
… många bra förutsättningar för att kunna prata om det här. Och andra som
inte har det kommer inte att kunna prata om det här.” Hur många i
hennes ålder sitter i samma situation?
Absurd
debatt!
En av
de mest absurda debattartiklar som någonsin skådats i en tidning har dykt upp i
efterdyningarna av denna makabra uppmärksamhet kring Paolo Roberto. Det är den
som fyra debattörer uppvisar i Göteborgsposten.
De börjar med den vanliga skrämselsmörjan och försöker få oss att tro att det
finns ”rapporter” som skulle visa att två tredjedelar av sexarbetarna
i Sverige inte skulle komma från Sverige. Den här typen av svepande och
”tvärsäkra” påståenden är typiskt för aktivistiska häxjägare, oavsett
de verkade på medeltiden eller verkar idag. Men dessa s k ”rapporter”
innehåller inte några som helst vetenskapliga underlag! Det är NGO:er, eller
kanske Europol och
andra, som för vidare andra NGO:ers s k ”rapporter” i en cirkelcitering
som aldrig skulle hålla för en vetenskaplig, kritisk granskning. Sedan följer
de obligatoriska skräckfantasierna: ”unga flickor som har sålts till människohandlare av sina
familjer, kidnappats eller lockats med löften om jobb och möjligheter till ett
bättre liv. När de väl kommit till Sverige står de utan nätverk och kontaktar
inte myndigheter av rädsla för konsekvenser för sig själva eller sina familjer.” Visst förekommer sådana fall, och de ska
naturligtvis få hjälp och stöd, men de är i verkligheten väldigt få och
definitivt inte representativa för sexarbetarna.
Om inte detta är absurt nog så bygger man sedan ett
”fall” på spekulationer runt kvinnan som Paolo Roberto köpte sex av.
Där borde verkligen debattredaktionen på GP gjort halt. Får man verkligen föra
debatt med fria fantasier? ”Baserat på den kunskap som finns vet
vi att det är troligt att hon som säljer sex kanske behöver utsättas för
tiotals övergrepp varje dag.” Det handlar definitivt inte om någon
kunskap, för det finns inga som helst studier som kan konfirmera detta, enbart
starkt ideologiskt färgade konstruktioner.
Inom åtminstone historievetenskapen, som är mitt eget ämne, är det
viktigt att beakta ”Ockhams rakkniv”. Wilhelm av Ockham var en
franciskanerbroder i England på 1300-talet som formulerade en princip som redan
Aristoteles använt sig av: ”Mångfald
skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt,” eller som det oftast uttrycks: ”krångla
inte till saker i onödan.” Är
det något som de självutnämnt ”goda” gör, så är det att flagrant
bryta mot denna princip. De fyra ”debattörerna” radar upp en lång rad
”mångfald” som inte hör till bilden av kvinnan som Roberto köpte sex
av. Det är minst sex ”kan” eller ”kanske”, som bara
appliceras för att det är övertygelsen hos dessa ”debattörer” att det
är så: ”Hon
kan ha infektioner, skador och virus
som aldrig tillåts komma i kontakt med vården. Hon kan ha fått motta hot om att hennes barn kommer skadas om de gör
motstånd. Hon kan ha lärt sig tidigt
i livet att hennes nej inte är något värt. Hon kan ha tvingats till så många orala övergrepp att hon har blåmärken
inne i munnen. Hon kanske är fjorton
år men det står tjugoett i passet. Hon kanske
inte har fått behålla en krona utan ges istället droger för att döva ångesten
och för att inte ta sitt liv.” Jag undrar om de fyra, eller GP, skulle
accepterat en lika spekulerande text om den lytt något i stil med: ”Hon kan
ha varit tacksam mot Roberto för det ekonomiska tillskott han gav henne, hon kanske njöt ofantligt av denne
karlakarl som besteg henne, hon kan
ha varit lycklig över att ha hamnat i ett jobb som passade henne, hon kan ha blivit tvärförbannad på
poliserna som förstörde hennes inkomstmöjligheter, hon kanske inte alls var tvingad, hon kan ha valt sitt arbete själv?” Det senare är det
troligaste alternativet, för internationell forskning visar att ca 95 procent
av alla som inträder i sexarbete inte tvingas in i det.
Vad man skulle kunna anlägga på dessa debattörer ‒ och debattredaktionen på GP
‒ är Hanlons rakkniv: ”Tillskriv aldrig någon något ont uppsåt när det
är tillräckligt att förklara det med dumhet.”
Vi får verkligen hoppas att det är dumhet som
får de fyra debattörerna att skriva som de gör, för om det inte är det måste vi
dra slutsatsen att de medvetet försöker lura läsarna. Hur som helst handlar det
på intet sätt om att hjälpa sexarbetare, bara att finna sådana offer som kan
gynna den egna framgången. Hade man velat hjälpa sexarbetare hade man i första
hand värnat om deras säkerhet, med skademinimering, enligt det framgångsrika
mönstret i Nya Zeeland, Queensland och New South Wales. Men det är absolut
ingenting som aktivisterna är intresserade av, för deras agenda är egentligen
inte att stötta sexarbetarna, enbart stämpla sexhandeln som något ont, vidrigt
och djupt omoraliskt!
Vem var det som Paolo Roberto köpte sex av?
Så vem var det nu som Paolo ”Pudel” köpte sex av.
Strömstedt vet tydligen vem det är, eftersom hon ”vet” att kvinnan
kommer från ett av Europas fattigaste länder och befinner sig i en utsatt
position. Ändå framträder kvinnan inte, fastän Donevan önskar det och om nu
Strömstedt vet vem hon är, varför konfronterar hon henne inte med Paolo? Det
kan finnas flera anledningar och den absolut troligaste är att Strömstedt inte
har en susning om vem hon är, eftersom kvinnan förmodligen inte är ett dyft
intresserad av att ställa upp på den av polisen initierade, och av TV4
marknadsförda, hetsjakten. Det har dykt upp uppgifter om att hon är en 22-årig
kvinna, ”Deborah”,
en självständig (fullständigt icke traffickerad) självvald eskort som kommer
från Polen (som inte kan insorteras i ett av Europas fattigaste länder) vilken
inte alls kan stämplas som ett offer. Det hjälper inte att Meghan Donevan ‒
forskningsledaren på Talita som uppenbarligen inte har en aning om hur man ska
bedriva forskning ‒ påstår att ”sexköparen glömmer att de varit med om att förstöra kvinnans
liv, och det är något vi ser i vårt dagliga arbete”, för ”Deborah” (som sägs tala fyra språk)
uppvisar alla tecken på att ha gjort ett informerat val att bli eskort. Om det
nu verkligen är ”Deborah” som sålt sex till Roberto så kommer hon,
likt den stora majoriteten av sexarbetarna, vägra samarbeta med polisen
(eftersom de inte är traffickerade), på intet sätt bekräfta häxjägarnas alla
skräckfantasier och definitivt kommer hon inte bli inbjuden att uttala sig i
TV, eftersom ”fel” vittnesmål är närmast bannlysta i svenska medier
idag. ”Objektiva” nyheter i samma medier har idag absolut ingenting
med objektivitet att göra. I verkligheten handlar det om att basunera ut
”det rätta” och ”uppfostra” människor till att bli ”rätt”.
Precis som i Östeuropa under kommunistperioden (och som kanske idag istället är
på väg in från höger i samma del av kontinenten). Vi är inne i en utveckling av
”omskolning” som kommer belägga samhället med åsiktsofrihet ‒ med
medierna i spetsen för denna utveckling!
Jenny Strömstedt och redaktionen på TV 4 har utfört ett ”journalistiskt” arbete som en elev i sjätte klass kunde utföra. Ställa ”rätt” frågor, utan minsta tillstymmelse till kritisk granskning, aktivt verka för att alla ska betrakta den ”onde” Roberto som en skurk och tacka aktivisterna som avvisar vetenskaplighet och bara levererar skrönor för att de ”sätter agendan”.
Det har absolut ingenting med journalism i dess klassiska bemärkelse att göra, utan är enbart ett forum för att vidarebefordra propaganda. Skäms TV 4!
http://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-1-nivaer-pa-vald-och-exploatering-okar-dar-https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-1-nivaer-pa-vald-och-exploatering-okar-dar-prostitution-ar-legalt/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-2-sexarbetarna-forskonar-tillvaron-som-aktiva-men-inser-verkligheten-nar-de-slutat/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-3-trafficking-okar-dar-prostitution-ar-legal/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-4-sexarbetarna-ar-tvingade-in-i-yrket-och-vill-sluta/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-5-mannen-koper-sig-makt-over-kvinnorna/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-6-prostitutionen-okar-dar-den-ar-laglig-sarskilt-minderarig-sadan/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/smitta-och-ar-smittohardar/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-8-de-prostituerade-ar-valdsutsatta-drogberoende-och-mar-daligt/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-9-flickor-intrader-i-prostitution-vid-13-ars-alder/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-10-sexturister-ar-onda-utnyttjare-av-sarbara-kvinnor/, https://www.anstandigt.com/2019/05/20/myter-om-prostitutionen-11-den-alltid-onde-kopplaren/
Länk till trafficking:
https://www.anstandigt.com/2019/05/20/den-gigantiska-sextraffickingen-ar-inget-annat-an-bedrageri