I den allmänna debatten, och särskilt våra undermåliga medier, förekommer det en mängd påståenden om prostitution som ska ”bevisa” hur förfärlig prostitutionen är. Vid ett närmare vetenskapligt skärskådande visar det sig emellertid, att det enbart handlar om ounderbyggda myter i samma mönster av verklighetsförfalskning som skrämselaktivister alltid måste ägna sig åt. Jag tänkte här på bloggen gå till botten med en rad av dessa myter om prostitutionens ”förfärlighet”, inte minst för att ge referenspunkter för sansade människor som ifrågasätter hysterinn kring sexualmoralismens korståg mot människors rätt till sin egen sexualitet, en moralism som t ex exemplifieras av organisationen Realstars och EU-minister Birgitta Ohlsson. Den första myten som skärskådas är den om att nivåer på våld och exploatering ökar där prostitution är legalt. Till grund för ”serien” ligger boken ”Den kidnappade sanningen. Myten om den gigantiska sextraffickingen (Dick Wase 2012, Stockholm) där alla källhänvisningar finns refererade.
Det är inte ovanligt att påståenden framförs om, att om legalisering/avkriminalisering av prostitution genomförs ökar exploateringen och riskerna för våld. Påståendet har emellertid ingen som helst vetenskaplig substans och är enbart ägnat att skrämma människor att acceptera en abolitionistisk linje. Apropå legaliseringen av sexarbete i Australien har t ex Janice Raymond – med hänvisning till sig själv – påstått att ”legalisering/avkriminalisering skyddar inte kvinnorna i prostitution”och Mary Sullivan har försäkrat att ”prostitution kan aldrig göras säker”. Men, som sociologiprofessorn Ronald Weitzer påpekar, så har forskningen kring lagliga bordeller i Nevada konstaterat att bordellerna ”erbjuder den säkraste miljön möjlig för kvinnor att sälja ömsesidiga sexuella akter för pengar”, och en undersökning av holländska justitiedepartementet fann att den stora majoriteten av arbetare på holländska bordeller och fönsterenheter rapporterade att de ”ofta eller alltid känner sig säkra”. I Australien säger Crime and Misconduct: ”Det är ingen tvekan om att licensierade bordeller erbjuder den säkraste arbetsmiljön för sexarbetare… Lagliga bordeller som nu opererar i Queensland erbjuder en godtagbar paradigm för en hälsosam, brottsfri och säker licensierad bordellindustri”.
När Woodward & medförfattare intervjuade 101 sexarbetare på bordellerna i Queensland uppgav 97 procent att trygghet och säkerhet var en fördel med att arbeta på bordell, av de 82 privata arbetarna ansåg 81,7 procent att det var det och av de 33 gatuarbetarna 81,8. Alla tre grupperna inser alltså säkerheten på bordellerna. Dessutom var det endast tre procent på bordellerna i samma undersökning som någon gång blivit våldtagna av en kund, och två som blivit slagna, mot 60,6 respektive 54,5 procent bland gatuarbetarna. I sammanfattningen om lagreformen, med legaliseringen av prostitutionen, skriver författarna också: ”Den nuvarande lagstiftningen har varit effektiv i att förbättra sexarbetares hälsa och välbefinnande inom den. Det återspeglas i den höga arbetstillfredsställelsen som rapporterades av många kvinnor. Emellertid är det för dem som arbetar utanför det lagliga ramverket ett antal ofördelaktigheter, inkluderande ökad risk för exponering för veneriska sjukdomar och lägre fysisk säkerhet på arbetsplatsen”. Såväl Nevada, Australien, Nederländerna och Nya Zeeland är bevis för att legalisering eller avkriminalisering ökar sexarbetares säkerhet. Påståendet att legalisering skulle öka våld och exploatering är ren lögn!
Det är lite märkligt en sak. Det finns en samtyckeslag , då måste man ställa frågan, hur kan det då finnas en sexköpslag? Sexköparna bryter inte mot samtyckeslagen så då är det det uppenbart att sexköpslagen enbart är en morallag och morallagar hör inte hemma i en demokrati. Denna juridiska motsättning mellan samtyckeslagen och sexköpslagen uppmärksammas aldrig. Denna motsättning mellan lagarna borde prövas av Högsta domstolen. Hade det funnits en lag mot homosex eller otrohet hade nog Högsta domstolen sagt att eftersom de homosexuella eller otrogna inte brutit mot samtyckeslagen frias de från anklagelsen om homosexbrott eller otrohetsbrott. Samtyckeslagen har förtur hade Högsta domstolen sagt och friat de åtalade. Med när det gäller motsättningen mellan samtyckeslagen och sexköpslagen är nog Högsta domstolen för feg för att fria sexköparna trots att dom inte brutit mot samtyckeslagen, Samtyckeslagen borde ha förtur i sådana fall. Det påstås att majoriteten av svenskarna stöder sexköpslagen i Sverige. En majoritet förtrycker en minoritet. Majoritetsdiktatur är det. Man skall fråga dom inblandade, prostituerade och deras kunder vad dom tycker om sexköpslagen. Och sexarbetarna och deras kunders åsikt gäller ,inte de som inte är inblandade i sexhandeln. Hade man ställt frågan 1935 i Sverige om homosex ska vara förbjudet hade säker en majoritet svarat att det ska vara förbjudet. 1944 upphävdes förbudet mot homosex i Sverige. Fråga befolkningen i länder där homosex är förbjudet där stöder säkert en majoritet förbudet