Jag var 13 år då porr blev lagligt i vårt land, och jag började konsumera den med en gång. Jag var i den åldern då hormonerna bara sprutar och eftersom detta med att få ”komma till” verkade vara lika svårt som att bestiga Mount Everest (men jag lyckades året därpå – inte Mount Everest alltså – den extremt varma sommaren 1969), och eftersom samhället hade lärt mig, att sex var bland det mest skamliga som fanns så fick porren bli substitutet (även om jag måste smyga med det och bara inför kompisarna, vilka var lika ivriga som jag, kunde tala om det) för drivet fanns där, evolutionärt nedärvt.
Förmodligen var jag den mest gynnade yngre tonåring som fanns i Sverige i avseendet porr. Mina föräldrar hade en butik inne på Söder och där intill fanns det en välsorterad tidningskiosk. Jag hade sedan ett par år tillbaka blivit kompis med ”gubben” som skötte den och lånade serietidningar på löpande band och läste, och när porrtidningarna dök upp (så dolda som möjligt) gjorde jag stora ögon. ”Gubben” frågade mig: ”Vill du låna ett par?”
Vad tror ni att jag svarade?
Men innan jag gick sa han: ”Se till att lämna tillbaks dem i samma skick som de är nu!” Jag höjer en hyllningens skål över ”gubben” i tidningskiosken, för idag hade polisen tagit honom och satt honom i fängelse och jag skulle ha fått dra på ett svårt själsligt sår resten av livet; jag skulle ha orsakat att en av de schysstaste ”gubbar” jag kände hade hamnat i fängelse. Jag är så glad över att det var då det hände. D v s på den tiden då det kunde ske. Och jag var världens mest privilegierade 13-åring när det gällde porr!
Detta lånande fortsatte under ytterligare ett par, tre år, men sedan slog mina föräldrar igen butiken och jag kom inte in till Söder på samma sätt längre, så nu måste jag börja att i smyg, då och då, skaffa porrtidningar. När jag började inleda förbindelser med tjejer på mer reguljär basis – så att säga – så blev inte porren heller lika viktig. Men den försvann aldrig helt. Egentligen var det först när jag började studera den vetenskapligt som entusiasmen mer påtagligt falnade av. Det var i samband med skrivandet av min bok, ”Samlag eller Salighet”, som jag mätte vissa ”perversionsfrekvenser” mellan könen på en kontaktsajt som hette ICQ (vet inte om den existerar längre) som jag också fick för mig att jag skulle göra jämförelser med ”true stories” publicerade i läseforum och sedan att jag skulle jämföra med filmer. Efter ett tag insåg jag att detta med filmer blev för komplicerat, eftersom påståenden som att det t ex var ”real” enkelt lät sig motbevisas. Det var också då jag tydligt började se stereotyperna i porren.
Det finns vissa nyckelord som ständigt återkommer i titlar (och därför på mig verkar avtändande), som t ex ”first”. D v s någons first ”swallow”, first ”anal” eller first whatsoever. Och så ”teen” förstås. Även fast man tydligt ser att tjejerna är i 27 ½-årsåldern (eller mer) så påstås de vara ”teen”. Jag tror det finns tre anledningar till detta. 1) Karlar tänder mer på tonåringar än tjejer som närmar sig medelåldern, 2) kvinnor vill hellre bli sedda som tonåringar än som nära medelåldern och 3) falskfeminister behöver begreppet för att kunna anklaga alla män för att konsumera ”barnporr”. Ett annat tema som är ofta förekommande är incest-titlar. ”Mom and son” är – precis som i verkligheten – dubbelt så vanligt förekommande som ”Dad and daughter”, men det är lika svårbedömt om det är ”real” eller inte för bägge akterna. Jag lärde mig – eftersom jag hade en ambition att kunna använda filmmaterialet (så det drog ut på tiden) – att verkligen snabbskumma porren, bara på titlarna, och då insåg jag hur gigantiskt mycket porr som produceras – men hur lite av den som jag har lust att titta på.
Missförstå mig inte, jag är absolut ingen motståndare till porr, men jag är förmodligen ett exempel på att verkligheten inte stämmer med vad falskfeminister och andra påstår. Nämligen att man blir ”porrberoende”. Man inser istället att det är verkligt schablonartat och inte ens upphetsande i de flesta fall (men åldern kanske också inverkar?). Men jag tycker bra porr (jag tänker inte definiera det, för det är en smaksak, och det finns en del porr som jag tycker är motbjudande, liksom de som gillar den kanske tycker den porr som jag tycker är bra är motbjudande) inte bara är upphetsande, utan också estetiskt vackert! Något som också de klassiska grekerna och romarna gjorde. De dekorerade sina hus och offentliga miljöer med hårdporr och ansåg att den skyddade mot ondskan (eftersom det bodde så mycket glädje i det som avbildades). Att man skulle dölja den för t ex barnen skulle de ha betraktat som en urbota idiotisk idé. De var också lika avancerade i olika utövanden som vi, och avbildade olika akter, som t ex analsex (se bifogad – censurerad [man vill ju inte bli portad av Facebook för något fullständigt allmänmänskligt] – bild där det tillagts ”tryck in den försiktigt” – ”lente impelle”). Jag kan verkligen förstå att de antika människorna gillade att ha sådana motiv på väggar och bruksföremål i stor mängd.
På samma sätt var det en självklarhet för mig att aldrig lägga ”föräldrafilter” på datorerna för mina barn när de växte upp, och de visste att de kunde komma och fråga mig utan fördömanden eller moralistiskt ylande om de undrade över något (att de sedan bara i undantagsfall gjorde det är en annan sak). Jag utgår från (och hoppas) att de konsumerade porr. De är nämligen normala och välartade människor. En stor majoritet av den mänsklighet som har tillgång till porr på datorerna öppnar också upp sådan med jämna mellanrum. Det är en evolutionär adaption att gilla porr (d v s ett helt artriktigt tillstånd) och vi har avbildat det så länge vi har kunnat. Så de som gapar om dess skadlighet och ”kvinnoförakt” har inget annat än onormala föreställningar och är mer icke välartade människor än andra (även om de själva betraktar sig som den ”rätta” minoriteten)! Men det är märkligt hur dessa har kunnat ropa så högt – sedan kristendomens införande – att de fått de med normala föreställningar, de välartade människorna, att hyckla samma onormalitet och icke välartighet som moralentreprenörerna uttrycker. Ja, herrejesses så korkad mänskligheten (och särskilt svenska falskfeminister) kan vara!