I fastigheten där jag bor har det nyss blivit ”ombildning”. D v s att två tredjedelars majoritet kan tvinga den återstående tredjedelen att leva under helt andra bostadsvillkor än tidigare. Fenomenet är, som jag ser det, egentligen väldigt märkligt och djupt odemokratiskt. I en fastighet där alla frivilligt valt att hyra viftas det plötsligt med profitens budskap; ”Du kan tjäna pengar om du kör över dina grannar och tvingar in dem i en annan boendeform”.
Det finns säkert bostadsrättsföreningar där man behandlar sina hyresgäster på ett korrekt sätt, men det finns definitivt för många som inte lever upp till epitetet ”goda hyresvärdar”. Jag har minst två exempel i min egen bekantskapskrets och därför undrar jag varför riksdagen aldrig har beslutat om att utvärdera ”reformen”. Särskilt som alla vet, att det i praktiken är omöjligt att byta en hyreslägenhet i en bostads”rätts”förening mot en annan hyreslägenhet. Det är långt ifrån avgjort att min egen bostads”rätts”förening kommer att bli en god värd för sina hyresgäster. Jag fruktar att den kan komma att bli en bostads”fels”förening. Den består av något så udda som 35 lägenheter byggda 1950 och 48 byggda 2006. För att få de nyproducerade lägenheternas hyresgäster att köpa konstruerades också en modell, så att de äldre lägenheterna skulle subventionera de nyproducerades köp, för att det inte skulle bli för dyrt (ett överpris på ca 2000 kr m2 och mellan 500-1000 kr mer i månadsavgift för de äldre husen än om de ombildat själva), och nu kan de senare köra över de äldre i omröstningar i evig tid. Det är därför den enda bostads”rätts”föreningen i området där den totala boendekostnaden höjts för vissa lägenheter, nämligen merparten av de äldre. Som ett bevis på den i staden styrande alliansens goda vilja svarade inte heller borgarrådet Joakim Larsson på om det var möjligt att dela på föreningen (som mäklarfirman och ”styrelsen” påstod var omöjligt eftersom det var en fastighet) – så att de äldre husen kunde gå sin egen väg, med lägre inköpspriser och månadsavgifter – förrän ombildningen med en rösts marginal var beslutad. Då ramlade svaret in, att jo då, det gick nog att göra så.
Men det är inte nog med det högst tveksamma agerandet hos borgarrådet Larsson. En röst för ombildningen ansågs olagligt ha hyrt ut sin lägenhet och därför följaktligen ogiltig, då han skulle vräkas – varför alltså det inte skulle ha blivit någon ombildning. Familjebostäder drog ärendet till hyresnämnden, men kallade inte alla vittnen (bl a inte en av sina egna anställda), så att hyresgästen kunde frias. Sedan beslöt man att inte överklaga. Alla som läser detta kan alltså med gott samvete – åtminstone om ni hyr hos Familjebostäder – hyra ut era lägenheter som ni vill, oavsett vad lagen säger, för er hyresvärd vill inte bestrida det fullt ut.
Emellertid är det där enskilda detaljer för just min bostads”rätts”förening. Men den avgörande principen för mig är alltså, hur man kan tillåta ett majoritetsförtryck – som jag uppfattar att en utförsäljning är. Jag har absolut inget principiellt emot att människor bor i bostadsrättsföreningar, men jag har emot det då det tvingar andra människor in i villkor som enbart ska gynna andras vilja att tjäna pengar. Hus som byggs som bostadsrättsföreningar är en sak. Gå in och köp där. Men i hus där alla redan har valt att hyra sina lägenheter ska inte en minoritet behöva tvingas in i ogynnsamma omständigheter bara för att majoriteten vill tjäna pengar. Det är djupt oanständigt.
Först postat juni 2013.